Det här är en verkligen en bransch som omfattas av mängder av olika yrkesområden, lagar och regler och som många i Sverige väljer att arbeta inom. Det är ofta en hel kedja av personer som på ett eller annat sätt berörs när det handlar om logistik, i synnerhet när det är transporter och lager inblandade.
Ett lager är oftast en mer eller mindre stor lokal eller utrymme, i vilket man förvarar lagervaror. Inte sällan ligger lagerlokaler i anslutning till en stor butikslokal, verkstad eller kontorslokal. Det kan vara såväl företag som privatpersoner som hyr in sig i lagret, på enstaka eller flertalet platser. Men vad ingår egentligen i ett lager om man exempelvis driver butik?
Detta ingår i ett lager
Att olika företag kräver olika stora lagerytor kan vi säkert vara överens om. Är det till exempel en stortillverkare av möbler eller maskiner krävs det med all sannolikhet en väldigt stor lagerlokal, och förmodligen flera. Är det däremot ett företag som utför olika tjänster, utan att producera några egentliga produkter, krävs förmodligen inget lager alls.
Generellt sett innehåller ett lager produkter, material och varor som producerats av tillverkaren och som ska säljas vidare till konsument alternativt till andra företag. I ett lager ingår därmed färdigproducerade varor samt produkter som ska vara en del av en färdig produkt. Även råvaror, liksom osålda varor som väntar på att bli sålda direkt till kund, tillhör lagret.
Beräkning av lagervärde
Så fort en vara lämnats för transport upphör den att vara en del av säljarens lager, oavsett den är fakturerad för vid årets slut eller inte. När man beräknar värdet av ett lager sk
a man ange antingen anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Det viktiga är att man redovisar lagervärdet på samma sätt rakt igenom, det vill säga att man anger ett av dess två värden i sin redovisning.
Grundregeln är dock att beräkna värdet av lagret med hjälp av anskaffningsvärdet. Det innebär att man anger varans inköpspris exklusive moms. Även externa utgifter, som exempelvis transport eller porto, ska tas med i beräkningen av anskaffningsvärdet. Är man det minsta osäker finns det riktlinjer framtagna av Bokföringsnämnden, som är en statlig myndighet som tillhandahåller informationsmaterial om bokförings- och årsredovisningslagen.
När det gäller beräkning av anskaffningsvärde av egentillverkade varor utgår man ifrån inköpspriset för så kallat halvfabrikat samt för råmaterialet. Också i detta avseende tas externa utgifter med i beräkningen, förutom tillverkningskostnader (värdet av den egna arbetsinsatsen).
Lagrets verkliga värde
Tumregeln är att ju lägre lagervärde som redovisas, desto större avdrag får göras för varuinköp. Dock är det otillåtet att ange ett alltför lågt värde i syfte att göra så stora avdrag som möjligt. Men det är inte heller tillåtet att värdera lagret högre än själva anskaffningsvärdet.
Exempel:
Vi säger att det verkliga lagervärdet är lägre än 97 % av anskaffningsvärdet. Vid ett sådant scenario är det tillåtet att beräkna lagervärdet utefter det verkliga värdet, vilket innebär den summa pengar (exklusive moms) säljaren skulle få vid en försäljning. För att verkligen vara på den säkra sidan kan man med fördel redovisa lagervärdet enligt båda metoderna.