Synen på logistikens betydelse och utveckling har förändrats mycket genom årens lopp, och numer är logistik ett prioriterat område för många företag.

Utvecklingen kan i huvudsak delas upp i fyra områden, eller faser, där fas ett består av transport- och lager optimering, fas två består av materialadministration, fas tre består av logistikstrategi och fas fyra består av det som både på engelska och svenska kallas för Supply Chain Management.

Fas 1: Transport- och lageroptimering

Fram till och med 1960-talet fokuserade man på att optimera separata logistikaktiviteter såsom lagring, materialhantering, paketering och transporter. En stor del av tiden ägnade man även åt att utveckla matematiska modeller som skulle hjälpa till att få fram så optimala lösningar möjligt.

Efter 60-talets slut blev synen på transport bredare och man tog ett stort kliv tack vare framtagningen av totalkostnadsanalysen. Analysen omfattar studier av alla logistiska aktiviteter som påverkas av ett aktuellt beslut. Det gäller sedan att få fram ett alternativ som ger så låga totalkostnader som möjligt efter att ha vägt transportkostnader och kapitalbindningskostnader mot varandra.

Fas 2: Materialhantering

Även materialhantering, eller materialadministration som det också kan kallas, var något som började växa fram under 60- och 70-talen. Man hade nämligen kommit på att de lägsta logistikkostnaderna inte nödvändigtvis var de mest lönsamma.

Logistikaktiviteter hade tidigare ansetts vara i princip enbart kostnadsdrivare, vilket förde med sig att man nästan uteslutande fokuserat på att minska kostnaderna. Från och med 70-talet och framåt började man istället se värdet i att erbjuda kunden god service och extra förmåner, då detta i sig kunde generera viss merförsäljning och en hel del nya kunder. Man började helt enkelt betrakta logistik som en konkurrensfördel. Förutom distribution kom även materialförsörjning och tillverkning att räknas in i systemet.

Fas 3: Logistikstrategi

Detta handlar i huvudsak om förflyttning av fysiskt gods, från en punkt till en annan. Till de vanligaste transportsätten räknas lastbilar, järnvägen, fartyg och flyg. Man talar ibland även om ett femte transportsätt, nämligen “pipeline”.

När en transport av en vara byter transportsätt sker det oftast på någon form av terminal. Här krävs ett antal skräddarsydda lösningar för att effektivisera de olika transportsätten. En av dessa speciallösningar kallas för cross-docking och används när bytet sker mellan en tågtransport och en lastbilstransport.

Fas 4: Supply Chain Management

Förkortat SCM handlar detta om företagets materialflöde. Begreppet SCM används både på engelska och svenska men kan även benämnas som “flödesekonomi”.

En supply chain avser det flöde som uppstår mellan information, varor och pengar då tillverkaren kommer i kontakt med kunden. Supply chain management, eller flödesekonomin, handlar alltså om alla de steg som tas i en produktionsfas, från början till slut.

Därmed är flödesekonomi nära kopplat till logistik, då SCM är ett konkret verktyg som kan nyttjas för att få en tydlig överblick över verksamhetens logistiska funktioner. Kedjan, eller “the supply chain”, omfattar dessutom organisationer och processer som bidrar till att skapa och leverera tjänster och produkter till konsumenterna.

Divi